När jag studerar mina gamla fotografier från -88 noterar jag detaljer såsom val av transport och klädsel. Även om jag är van vid ett hav av cyklar från min hemstad kändes det vanskligt att ge sig ut i detta kaos. Ett kaos som trots allt fungerade. Jag upplevdes förmodligen som ett störande element som inte hade helt koll på min slutdestination. Plingade glatt varnande på cykelns ringklocka liksom alla mina medtrafikanter - en sådan oregerlig orkester utan disciplinerande dirigent.
Om jag nu, 2010, skulle drista mig till att hyra cykel i Shanghai anses jag förmodligen som lite konstig. Vågar man sig ens ut i dagens Shanghaitrafik med ett i Lund så populärt transportmedel?
Kinas moderna förvandling började redan på 70-talet och med det följde också en uppluckring av den strikta, likformade rödgardist-klädseln. Vid mitt besök 1988 kunde man fortfarande se spår av denna klädkod. Köpte mig en klassisk Maokeps med röd stjärna i en souvenirbutik. En souvenir som ger en bitter eftersmak - jag får en rejäl klump i halsen då jag tänker på vad kulturrevolutionen ställde till med.
Kom förresten på att jag under en tid prenumererat på Time och hittade ett sparat exemplar från 1985 i min "Kinalåda" med huvudartikeln "China - Moving away from Marx".
Mina gamla inspirationskällor om Kina blir en intressant resa i tid och rum. Några av dem förtjänar ett omnämnande:
National Geographic "Journey into China", en praktvolym införskaffad 1987. Grunden för min resa till Kina 1988 var kanske redan lagd i och med min fleråriga prenumeration av National Geographic? Ångrar inte att jag föll för erbjudandet och köpte boken om Kina.
Filmer som trollbundit mig är "Den siste kejsaren" i regi av Bernardo Bertolucci och "Solens rike" i regi av Steven Spielberg som båda kom och sågs 1987. Gripande filmer som fanns med i bakhuvudet och säkert spelat sin roll i min upptäckar- och äventyrslystnad. De storslagna scenerna spelades upp för mitt inre då jag befann mig på samma platser. Någon som t ex minns scenen då den lille kejsaren springer ut genom draperierna för att mötas av folkmassan nedanför jättetrappan i "Den förbjudna staden"?
"Den siste kejsaren" var unik på så sätt att det var den första utländska film som fick myndigheternas tillstånd att spelas in på plats i "Den förbjudna staden" i Peking.
Min guide "Kina resehandbok" av Margareta Lindblad och Willy Westby från 1988 har jag nämnt tidigare. Den var en utmärkt grund inför planeringen av både trippen med Transsibiriska järnvägen och fortsättningen i Kina. Under resan genom Sovjetunionen blev stoppen inte så långa på stationerna men det var intressant att följa med på resan genom boken. En oändlig kultur- och naturfilm swischade förbi kupéfönstret.
Den sista klenoden jag vill nämna, kanske den mest intressanta, är Cecilia Lindqvist "Tecknens rike", visserligen inköpt 1989 efter min resa. En fascinerande bok, inte bara om Kina och tecknens historia utan också om den kulturella utvecklingen. Mig veterligen fanns det inte något liknande verk tidigare. En stor insats som blev mycket uppmärksammad världen över. I samband med utgivningen av boken hade jag förmånen att få lyssna på ett föredrag av författaren i Lund. Jag är stolt över mitt signerade exemplar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar