Garanterat färska råvaror och lokalt producerad mat!
Får det vara lite orm eller sköldpadda eller vad sägs om en smaskig kräfta?
Ätpinnarna på ovan nämnda restaurang kändes inte helt fräscha men min vana trogen kastade jag mig som vanligt helt ohämmat ut i de kulinariska riskzonerna i landet. Min lunch den dagen blev en höjdare liksom de flesta dagar. Man kan ju tycka att jag borde blivit dålig någon dag med de risker jag utsatte mig för men jag kan inte minnas något tillfälle av magsjuka.
Stolt personal poserar vid trottoarspisen med de finurliga läskeburksspjällen fast utan hund på menyn!
Var allmänt nyfiken på sanning och sägner angående de mer ovanliga "råvarorna", såsom orm, råtta, vissa insekter och (för oss väldigt främmande) hund/katt i det kinesiska köket. Vid ett tillfälle, det bör ha varit i Guangzhou (Kanton), passade jag på att fråga personalen på en restaurang om de serverade hund (kunde såklart inte läsa menyn) och fick till svar "No season No season". Hade nästan hoppats att de inte skulle förstå min fråga men blev smått överraskad över deras ursäktande att de inte kunde tillgodose min förfrågan. Vad jag förstått är, eller kanske var, dessa menyer väldigt lokala. Undrar just om dessa ingredienser blivit än mer ovanliga i takt med att mer och mer influenser kommer in och gamla mattraditioner överges.
Det som först fångade mitt intresse och mitt "kameraöga" var dock den något ovanliga spisen. En sådan härlig uppfinningsrikedom att ge gamla läskeburkar ett nytt liv som spjäll.
Jag är uppfostrad att tugga maten med munnen stängd och att inte smaska. Äta soppa med sked och att använda servett. Att jag kunde vänta mig ett ljudligare matbord i Kina var jag införstådd med långt före min resa anno 1988. Trots det blev det en upplevelse att erfara ett livligare matbord än vad jag var van vid. En annan frenesi, helt klart.
Här sörplades det soppa och nudlar med en intensitet som bara upplevs vid ohämmade kräftskivor hemma. Förmodligen har ovanan att torka sig om munnen med bordsduken (såg det men hur vanligt var det?) avtagit liksom spottandet.
Såg en artikel i en engelskspråkig tidning 1988 om att man från myndighetshåll med nya direktiv ville stävja spottandet. Vilket år det blev ett lagbrott att spotta vet jag inte men att det är svårt att omvända folket från en så stark vana är ett faktum.
Kan ibland känna att vi i Sverige borde ta efter detta försök att stävja spottandet. Det har hänt att jag fått ducka/tvärnita (speciellt vid blåsigt väder) då jag cyklat förbi en fotgängare som helt ogenerat fått för sig att spotta rakt framför mig i min färdväg. Är det bara en känsla jag har eller har spottandet verkligen ökat i "popularitet" - en ny typ av "revirpinkande"?
Josefs namnskylt på dörren till hans arbetsrum på universitetet i Olomouc.
Vi bodde suveränt centralt på vandrarhemmet Poets' Corner Hostel som drivs av det australienska paret Greg Chandler och Francine Finn. Enda nackdelen var de 72 trappstegen upp till vårt rum...
På Café 87 avnjöt vi deras legendariska chokladpaj med espresso.
Så mycket öl (-sorter) och så lite tid...
Det finns Budweiser och så finns det den tjeckiska Budweiser!!
