Shanghai = Shopping

Shanghai och Shopping är synonymt! Då jag berättade före avresan att resmålet var Shanghai, utgick alla från att det var för "Shopping".

För det första - killar shoppar inte! Vi köper saker! Om det sedan är samma "måste-ha-körtel" eller gen som styr är en helt annan sak! Skillnaden är såklart att vi bara köper sådant vi behöver :-)

"Länge betraktade hanen bytet på avstånd. Närmar sig nu försiktigt för att se om det är något av intresse. Är det här villebrådet något han behöver för sin överlevnad eller ska bytet nedläggas för spänningens skull? Vi måste vara väldigt tysta för att inte störa händelseförloppet..."

Jag kan se David Attenborough framför mig när han gör sina betraktelser av mig då jag navigerar mellan butikernas hyllor och med slalomlika trick undvikande inkastarna och gatuförsäljarna.

Jag behövde till exempel en ny cabinväska och i början av vistelsen begav jag mig till Nanjing Road - där ju "allt" skulle finnas. Problemet var bara att som västerlänning fick jag knappt gå ifred för påträngande "inkastare"/försäljare. Den biten har jag så småningom lärt mig hantera ganska bra.

När det kommer till själva köpet har jag lite svårt för själva prutningsritualen. Erfarenhet är ordet! Först i slutet av vistelsen har jag lyckats få lite kläm på det. En nyckelfaktor är dock språket. Har man inte den ena faktorn och knappt den andra heller ber man om hjälp!

Svaret visade sig vara Pei Pei. En driven prutare och hon njöt av det! När jag väl kommit underfund med hennes förmåga/tillgång var det lätt att drabbas av köpmani då allt plötsligt blev löjligt billigt.


Tänker inte avslöja något av köpen här och nu men jag kan säga att det är bra med kvinnliga köpråd!

Här ett exempel på skickligt hantverk som man kunde se i Zhujiajiao.
Men ... inga prydnadssaker för mig!

En trött försäljare piggnade snabbt till om man
visade minsta intresse för hans produkter.

På tal om Nanjing Rd, så tog jag min tillflykt från "inkastarna" på gatan till en butik med fasta priser. Fick vara ifred så till den milda grad att jag fick leta upp en försäljare (de som annars är som hökar över en) för att få prisuppgift om väskan. Så här i efterhand kanske jag, med eller utan lokal hjälp, kunde hittat något billigare. Gjort är gjort och det är en bra väska.

Den allmänna datorhörnan är en plats för möten och man träffar alltid på någon där att utväxla erfarenheter med. Försöker i och för sig alltid skriva mina mejl på sena timmarna så att jag inte uppehåller datorn för andra så mycket.

Vid ett tillfälle växlade jag några ord med en dam, Christine, från USA med ursprung från Taiwan. Berättade om mina erfarenheter av ett klantigt utfört syuppdrag som hotellet förmedlat. Det visade sig att hon själv hade ärende till en sömmerska senare den dagen och undrade om jag ville följa med och få det korrigerat. Plötsligt var det inga problem längre med tolk och allt. Väl där och efter en del förklarande av vad jag ville ha gjort fick jag ett pris på 30 yuan, vilket är väldigt billigt. Resultatet blev bra kan jag meddela! Hotellets personal hade ingen aning om var det fanns en skräddare men turisten Christine hade full koll.

TACK mina hjälpsamma damer!



Kom precis (25 aug) hem från Xujiahui och alla butiker där. Ett sådant utbud! Ut och in och upp och ner i varuhusen. De som jag var i hade alla 8 våningarna fullproppade med allt du kan önska.

Kanske hinner jag inte skriva mer (och vet inte om Lisbeth hinner lägga in det) om morgondagens sista utflykter innan det är dags att packa inför hemresan.

Summeringen kommer då jag är hemma i lilla Lund!